Tillbaka till HR-ordlista

Riskbedömning

När arbetsmängden ökar eller roller förändras behöver arbetsgivaren förstå vad det kan innebära för medarbetarnas hälsa och säkerhet. En riskbedömning ger HR, chefer och VD ett underlag för att förebygga ohälsa och olycksfall.

Kort definition

Vad är riskbedömning?

Riskbedömning innebär att bedöma hur allvarliga de identifierade riskerna i arbetsmiljön är. Hur allvarlig risken är kan bedömas genom att väga samman sannolikheten för ohälsa eller olycksfall med konsekvenserna. Bedömningen hjälper arbetsgivaren att välja åtgärder och prioritera de allvarligaste riskerna.

Snabba fakta

Område: risker för ohälsa och olycksfall i arbetet
Ansvar: arbetsgivaren
Dokumentation: varje riskbedömning ska vara skriftlig
Tidpunkt: regelbundet och när ändringar planeras
Grundregler: AFS 2023:1, särskilt 11 och 13 §§

Vad innebär riskbedömning?

Arbetet börjar med att undersöka arbetsmiljön. Det kan handla om tunga lyft, bristande säkerhet vid maskiner eller hög arbetsbelastning. När riskerna har identifierats bedömer ni hur allvarliga de är och vad som behöver göras.

Enligt 11 § i AFS 2023:1 ska varje riskbedömning dokumenteras skriftligt. Dokumentationen ska visa vilka riskerna är och om de är allvarliga. Skriv konkret: ”återkommande övertid och utebliven återhämtning i kundservice” ger bättre beslutsunderlag än enbart ”stress”.

Vad betyder riskbedömning i praktiken?

Samla underlag från samtal, observationer, skyddsronder och rapporterade tillbud. Beskriv vilka arbetsmoment eller grupper som berörs och resonera om sannolikhet och konsekvenser. I Worklys guide till riskbedömning av arbetsmiljön finns stöd för det praktiska arbetet.

Enligt 13 § ska nödvändiga åtgärder genomföras omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt. Åtgärder som inte genomförs omedelbart ska dokumenteras i en skriftlig handlingsplan med ansvarig för genomförandet och när varje åtgärd ska vara klar. Genomförda åtgärder ska kontrolleras. Undersök därför om problemet faktiskt minskat och om lösningen skapat nya risker.

Vem behöver känna till riskbedömning?

Arbetsgivaren ansvarar för att riskerna undersöks, bedöms och åtgärdas. Chefer behöver kunna upptäcka problem och ha förutsättningar att hantera dem. HR kan samordna underlag, dokumentation och uppföljning.

Arbetstagare och skyddsombud ska ges möjlighet att medverka. Deras kunskap om vardagen behövs för att förstå exempelvis tidspress, överlämningar och osäkra arbetsmoment. På ett mindre företag kan VD även vara närmaste chef; tydliggör ändå vem som driver varje åtgärd.

Hur hänger riskbedömning ihop med HR-arbetet?

HR kan fånga upp återkommande signaler om bristande stöd, otydliga roller eller för hög arbetsmängd. Sådana signaler behöver undersökas i arbetsmiljöarbetet och kopplas till konkreta arbetsförhållanden.

Riskbedömning ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, och omfattar även organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA. Läs om hur SAM och OSA hänger ihop för att samla det fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet i samma process.

Exempel på riskbedömning i HR-arbetet

Anta att ett konsultföretag med 25 anställda planerar att slå ihop två team. HR och ansvarig chef undersöker tillsammans med berörda medarbetare och skyddsombudet risken för ohälsosam arbetsbelastning när fler uppdrag samlas hos samma personer. De dokumenterar risken som allvarlig, och chefen begränsar omedelbart antalet samtidiga uppdrag under övergången. En ny rutin för uppdragsfördelning förs in i handlingsplanen med chefen som ansvarig och ett bestämt slutdatum. Efter införandet kontrollerar de arbetsmängd, övertid och medarbetarnas möjlighet till återhämtning.

Läs mer om riskbedömning

Mer information

Arbetsmiljöverket beskriver både skyldigheterna och hur risker kan bedömas i praktiken.

- AFS 2023:1: medverkan, riskbedömning och åtgärder, 6, 11 och 13 §§
- Arbetsmiljöverkets vägledning om riskbedömning

Vanliga frågor om riskbedömning

När ska en riskbedömning göras?

Regelbundet utifrån verksamhetens förhållanden och risker, samt när ändringar planeras. Inför förändringar ska bedömningen göras innan de genomförs. Vänta inte på nästa planerade genomgång om nya signaler visar att arbetsmiljön behöver undersökas.

Måste även små företag göra skriftliga riskbedömningar?

Ja. Skriftlighetskravet för riskbedömningar gäller oavsett antal anställda. En enkel dokumentation kan räcka, men den måste ange riskerna och om de är allvarliga.

Vad är skillnaden mellan riskbedömning och handlingsplan?

Riskbedömningen beskriver riskerna och deras allvarlighet. Handlingsplanen anger åtgärder som inte genomförs omedelbart, vem som ansvarar och när de ska vara klara. De kan finnas i samma dokument om innehållet framgår tydligt.

Är en enkät eller riskmatris obligatorisk?

Nej. AFS 2023:1 kräver varken en årlig enkät eller en viss riskmatris. Verktygen kan hjälpa, men välj metoder som fångar era risker. Ett färgvärde ersätter inte en begriplig beskrivning av risken och bedömningen.

Vad behöver bedömas inför en omorganisation?

Utgå från vad som ska ändras, vilka som berörs och vilka risker ändringen kan medföra. Undersök exempelvis bemanning, ansvar, arbetsmängd och stöd under övergången och efteråt. Gör bedömningen medan förändringen planeras, så att skyddsåtgärder kan förberedas i tid.

Vill du göra arbetsmiljöarbetet enklare?

Med Worklys digitala stöd för OSA kan HR och chefer hålla ihop undersökningar, handlingsplaner och uppföljning. Samla underlaget och följ arbetet från upptäckt risk till kontrollerad åtgärd.

Boka demo
En person och ett lås.

In accordance with the current EU data protection laws, please take a minute to reviwe the term & conditions for using our services. Our terms describe how we use data and the options available to you.