Tillbaka till HR-ordlista

Kränkande särbehandling

Förlöjliganden eller utestängning på jobbet kan vara kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ansvarar för att förebygga riskerna och ha tydliga rutiner så att den som är utsatt snabbt kan få hjälp.

Kort definition

Vad är kränkande särbehandling?

Kränkande särbehandling är kränkande handlingar mot en eller flera arbetstagare som kan orsaka ohälsa eller utestängning från arbetsgemenskapen. Begreppet handlar om risker i arbetsmiljön och omfattar situationer mellan kollegor eller mellan chefer och medarbetare. Se Arbetsmiljöverkets förklaring.

Snabba fakta

Område: organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA.
Ansvar: arbetsgivaren.
Aktuella regler: AFS 2023:2, 2 kap. 10–11 §§.
Rutiner: ska vara kända för alla arbetstagare.
Omfattning: även mindre arbetsplatser behöver förebygga och hantera riskerna.

Hur kan kränkande särbehandling se ut på jobbet?

Det kan handla om att någon förlöjligas inför kollegor, beskrivs nedsättande eller stängs ute från information och möten som behövs för arbetet. Även utfrysning och nedsättande skämt kan vara signaler att uppmärksamma.

Sammanhanget behöver undersökas. Ett missat mötesutskick säger exempelvis inte i sig vad som har hänt, medan återkommande utestängning kan visa på ett allvarligare problem. Ta därför uppgifter om särbehandling på jobbet på allvar utan att på förhand döma de inblandade.

För en chef är ett praktiskt första steg att lyssna på konkreta beskrivningar: Vad hände? När? Vilka arbetsuppgifter eller relationer påverkas? Frågorna hjälper till att förstå situationen och behovet av stöd.

Vad är skillnaden mellan kränkande särbehandling, mobbning och trakasserier?

Kränkande särbehandling är arbetsmiljöbegreppet. Det kräver ingen koppling till en diskrimineringsgrund.

Mobbning är en allvarlig form av kränkande särbehandling där handlingarna pågår under längre tid och det finns en maktobalans. Den utsatta har mindre makt än den som utsätter personen. Upprepning över tid är alltså en del av mobbningsbegreppet, men inte ett generellt krav för all kränkande särbehandling.

Trakasserier enligt diskrimineringslagen kränker någons värdighet och har samband med en diskrimineringsgrund, exempelvis kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning eller ålder.

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Här behövs ingen koppling till en diskrimineringsgrund. Samma händelse kan behöva hanteras enligt både arbetsmiljöreglerna och diskrimineringslagen. DO förklarar skillnaderna.

Vad behöver arbetsgivaren göra?

Arbetsgivaren ska tydliggöra att kränkande särbehandling inte accepteras och motverka arbetsförhållanden som kan bidra till den. Det kan exempelvis innebära att se över arbetsfördelning, arbetsbelastning och samarbete. Arbetet hör till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Enligt AFS 2023:2, 2 kap. 11 § ska rutinerna beskriva vem som tar emot information, vad mottagaren gör, hur informationen hanteras samt hur och var utsatta snabbt får hjälp. Alla arbetstagare ska känna till rutinerna. En skriftlig rutin är ett praktiskt sätt att göra kontaktvägarna tydliga.

Vid arbetsrelaterad ohälsa ska arbetsgivaren utreda orsakerna för att förebygga nya händelser. Fokus ligger på bakomliggande arbetsmiljöförhållanden. Nödvändiga åtgärder ska genomföras omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt. Åtgärder som inte genomförs omedelbart ska dokumenteras i en skriftlig handlingsplan med ansvarig och tidpunkt för genomförande. Genomförda åtgärder ska kontrolleras. Se AFS 2023:1, 12–13 §§.

Exempel: utestängning från viktig arbetsinformation

I ett illustrativt exempel berättar en medarbetare att kollegor återkommande lämnar henne utanför projektets informationskanal, vilket gör det svårt att utföra arbetet. Den utsedda mottagaren tar emot uppgifterna och ser till att hon får stöd, samtidigt som arbetsgivaren undersöker vad som har hänt och hur informationsdelningen fungerar. Arbetsgivaren åtgärdar identifierade brister och bestämmer när situationen ska följas upp. Exemplet visar en signal att hantera, inte en färdig bedömning av skuld.

Läs mer om kränkande särbehandling

Fördjupa dig i definitionerna, arbetsmiljöreglerna och arbetsgivarens ansvar hos myndigheterna.

Mer information
– Arbetsmiljöverket: kränkande särbehandling och mobbning
– Arbetsmiljöverket: AFS 2023:2
– DO: arbetsgivarens ansvar vid trakasserier

Vanliga frågor om kränkande särbehandling

Vem kan jag vända mig till om min chef är inblandad?

Använd den alternativa kontaktvägen i arbetsplatsens rutiner, exempelvis en högre chef. Du kan också kontakta skyddsombudet eller få stöd från ditt fackförbund. Du behöver inte först försöka lösa situationen ensam.

Kan en enstaka händelse vara kränkande särbehandling?

Ja. Handlingarna behöver inte vara upprepade eller systematiska för att omfattas av begreppet, enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer om sociala hälsorisker. Händelsen behöver bedömas i sitt sammanhang. Vänta därför inte på att något ska hända igen innan du berättar om situationen.

Är kritik från chefen alltid kränkande särbehandling?

Nej. Saklig återkoppling om arbetsresultat är inte automatiskt kränkande särbehandling. Hur kritiken framförs och sammanhanget spelar roll. Att ge konkret återkoppling på en uppgift skiljer sig från att förlöjliga personen inför gruppen.

Måste arbetsgivaren utreda om någon har blivit kränkt?

Arbetsmiljöreglerna kräver inte att arbetsgivaren fastställer etiketten kränkande särbehandling eller avgör skuld. Vid arbetsrelaterad ohälsa ska orsakerna utredas.

Diskrimineringslagen har en separat skyldighet: får arbetsgivaren veta att en arbetstagare upplever trakasserier eller sexuella trakasserier med samband till arbetet från en kollega eller annan som arbetar eller praktiserar där, ska omständigheterna utredas utan dröjsmål. Konstaterade trakasserier ska motverkas och åtgärderna följas upp. En formell anmälan krävs inte. Läs DO:s vägledning.

Kan en enkät ersätta rutiner för rapportering?

Nej. Undersökningar kan ge underlag för förebyggande arbete, men ersätter inte tydliga mottagare och snabb hjälp. Den som behöver stöd ska inte behöva vänta på nästa enkät.

Vill du få bättre struktur i OSA-arbetet?

Worklys digitala stöd för OSA hjälper er att arbeta med undersökning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning. I en digital personalhandbok kan ni samla verksamhetens rutiner och kontaktvägar så att medarbetarna hittar dem.

Demo
En person och ett lås.

In accordance with the current EU data protection laws, please take a minute to reviwe the term & conditions for using our services. Our terms describe how we use data and the options available to you.